Sub-tröskelpass igår på schemat = Trött kropp idag!
På lunchen igår så hade jag lite ont i huvudet och kände någon grej i halsen tyckte jag, så jag bestämde mig för att hoppa träningen. Dock försvann det på eftermiddagen och på vägen hem från jobbet så funderade jag på om jag skulle vila för säkerhets skull, eller köra ändå. Jag är ju alltid sugen på att träna, men samtidigt vet jag ju att en dags extra vila knappast gör mig sämre heller. Åh jag kunde inte bestämma mig.
När jag kom hem såg jag att utlåtandet från röntgenläkaren ang min MR i oktober hade kommit. Jag hade inte läst det ännu, utan endast fått resultatet presenterat av ortopeden per telefon, så jag var rätt nyfiken på vad det stod. Vad glad jag blev när läkaren skrev att det var en diskret utgjutning i första, andra och tredje metatarsalbenen (det är väl att det är vätska eller nåt i va?), vilket inte ens ortopeden hade nämnt så det var nog ytterst lite och obetydligt. Det syntes också ett mycket diskret benmärgsödem i den andra metatarsalen vilket både kunde indikera en tidigare skada eller vara en lätt inflammation nu. Alltså… Det var så lite att hon inte ens visste om det var från nu eller innan?
Igår hade jag vilat i 6 veckor och 6 dagar, och med tanke på att en fullt utvecklad stressfraktur tar ca 5-6 veckor att läka så kände både jag och Adam att det var nog! JAG FICK SPRINGA!!!!! Där och då gick det väldigt snabbt att bestämma mig för att det där med vilodag var onödigt igår…
Stack iväg till spåret (kommer undvika asfalt så mycket som det bara går) och sprang ett varv i det korta spåret. 3*800 meter med 30 sekunders gåvila. För hög puls givetvis men skit samma. Benen sprang på och jag kunde liksom inte hålla igen av en sån anledning som att hålla ner pulsen. Jag ska det i fortsättningen om det står på schemat. Jag lovar! Det var i alla fall fantastiskt att få röra sig framåt och inte bara sitta eller stå på en maskin! Helt ljuvligt! Jag älskar verkligen att springa när det är mörkt och kallt, även om jag såklart längtar efter vår och sommar… För min löpning passar det väldigt bra med vinter nu…
När jag kom hem var det bara att hoppa upp på cykeln också. Kunde ju inte hoppa över det nu när jag ändå var uppvärmd. 3*20 minuter på 90 % av FTP var planen och jag visste att det skulle bli jobbigt, men inte HUR jobbigt! Redan i slutet av första intervallen var pulsen uppe i 180 och jag började få dumma tankar. Sänkte effekten så mkt som det bara gick i den 5 minuter långa vilan, men kände mig ändå inte redo för nummer två. Den gick ändå, med mycket övertalning i huvudet. Bytte låtar, bytte kadens och tänkte att tung kadens ändå är lättare på något sätt, även om jag vet att den höga kadensen blir ännu jobbigare efter sådär tung kadens. Men jag lekte att jag var på Mallorca eller Fuerteventura och cyklade backe, och då måste man faktiskt trampa tungt ibland. Det var piss-jobbigt ärligt talat. Jag bestämde mig för att det skulle få räcka med 2 stycken intervaller. Kunde inte löpningen räknas som den tredje intervallen på något sätt? Bara jag höll ut hela den andra skulle jag få vila sen tänkte jag för mig själv! Vilan kom och jag kände mig ändå inte redo för att kliva av cykeln. Skulle jag inte bli besviken på mig själv då? Kommer jag fixa Kalmar om jag inte ens kan cykla 3*20 minuter???
Jag tillät mig att sänka effekten till 90% av planen, vilket blev 211 istället för 233 (nu snackar jag wahoo kickr-effekt alltså) och betydligt lättare men åååååh sååå jobbiiiiiigt också efter ett tag. Mycket övertalningsförmåga krävdes även här men jag hade bestämt mig. Har man fått sänka motståndet SÅ TRÄNAR MAN KLART!
Var sjukt glad och illamående när det var över men tvingade i mig lite protein, dusch och kvällsmat. Eller mat och mat. Jag är så galet lat! Kvarg blandat med yoghurt, granola och macka med ost och gurka. Borde väl äta mat-mat men….. jaja protein fick jag i mig i alla fall! Sen kunde jag inte sova. Kramp i fötterna (?!?!) och pirrande ben. Jag kan ALDRIG sova när jag är riktigt trött muskulärt… Så även igår. Ett kvitto på att det var ett tufft pass alltså. Även idag nu på morgonen när jag sitter i soffan och äter frukost känner jag att benen är trötta. Tur att det är ett ganska snällt pass ikväll. Det behövs!
Ha det bra så länge tills vi hörs nästa gång =).