Ja efter mycket om och men så kommer jag i alla fall att starta på lördag! När jag sitter stilla eller inte gör något speciellt som framkallar min smärta i knät så drömmer jag om att kunna cykla på snabbt och då visa att jag KAN cykla. Sen kommer verkligheten isatt och påminner om att jag har ont, och realistiskt sett så tror jag väl att jag kommer köra på hårt i 5 mil (för att jag inte kommer kunna låta bli) och sen få så ont att jag kliver av. Men vi får se. Drömmen lever om att gå i mål även om jag inser att det i sådana fall kommer bli en sugig tid.

När alla andra har tapering och drastiskt dragit ner på antalet träningstimmar så börjar jag äntligen träna igen, och ökar! Haha.. Men varför vara som alla andra? så mycket är det förstås inte. Men lite cykel och sådär. Man ska aldrig underskatta att vara hel. Jag saknar den känslan!

Om jag inte är helt förstörd så börjar rehab redan på måndag. Annars vila först, sen rehab. Eftersom löpning verkar fungera rätt okej men inte cykling så kommer jag att ta en paus från cyklingen, simma mycket, köra styrketräning varannan dag och köpa något kort löp var tredje dag. allt detta om det inte blir värre. När det gäller senskador SKA man belasta, men på rätt nivå så att kroppen kan läka skadan. Hur jag mår på måndag vet jag ju inte än. Bara hoppas att knät mår okej under tävlingen och att mitt huvud inte vill alldeles för mkt så att jag blir helt oförmögen att röra mig sen. Men vi får se.

Jag tycker det är värt att starta på lördag så jag får helt klart skylla mig själv om jag får mer ont. Så var det sagt ;).

Annonser