Haha vad töntig rubrik. Jag fattar ju inte ens vad ftw är. Vadå for the win? Töntigt. Aja, nu använde jag det i alla fall i min 30-årskris!

img_7698

Jag tycker ofta att det pratas om att det är så mycket hets på sociala medier. Instagram, Facebook…. Om att människor lägger upp status och bilder om sina perfekta liv, sina perfekta barn, sina perfekta nya dyra träningskläder, sina perfekta träningspass och sina perfekta vita möbler etc. Många blir stressade och jämför sig med de personer som de vill vara som. Det de inte tänker på att tiden är lika för alla men prioriteras olika. Jag t ex städar aldrig. Det är det tråkigaste jag vet. Jag gillar att tvätta min cykel, att diska eller att rensa avlopp typ, för det blir en tydlig skillnad som ger viss tillfredsställelse. Men att dammsuga, eller damma, eller flytta runt på saker bara för att. Det är inte min grej. Den tiden lägger jag på att t ex cykla/springa/simma. Jag planterar inte om blommor, jag lagar inte avancerad mat, jag putsar inte fönster. Ja ni hör. Ni vill nog inte komma hem till mig ;). Jag byter dock lakan rätt rutinmässigt! Ha ha! Så ni kan vara lugna – Det är inte så äckligt, mest rörigt stundtals.

MEN, det jag skulle skriva om var att jag tycker att instagram t ex är precis tvärt om! Ger mig mindre prestationsångest och stress! Eftersom man kan följa så många fler personer där än Facebook så håller jag mig till instagram nu. Jag har i princip bara vänner som jag har träffat på Facebook, så där ser jag ju inte så mycket som jag inte redan har koll på. Det är en mindre värld liksom. Men instagram – Där kan man ju helt plötsligt efter lite scrollade hamna typ i Brasilien. Det finns ju enorma möjligheter till att se olika typer av liv där. Eller ja, det som visas utåt. Jag tycker INTE bara att människor visar en polerad yta. Vissa gör ju det. En del kanske bara har instagram som en reklamsida för sitt företag t ex. Då kanske man inte lägger upp vad som helst. Men de flesta privatpersoner lägger ju upp allt möjligt.

Jag tänker ofta att andra är så duktiga, så starka, så snabba. Inte så att jag tänker ner mig själv för den sakens skull, men det är lätt hänt att se någon framför sig som man t ex har tävlat mot och så bygger man upp värsta bilden av att hon har det perfekta jobbet, det perfekta förhållandet, den perfekta hälsan, det perfekta läget på boendet och den perfekta cykeln såklart. Och så blir man lite sådär ”åh jag vill va som hoooon” för en sekund eller två. Detta gör jag alltså UTAN sociala medier. Eller, inte så att jag tänker så så ofta direkt. Nu låter det som att jag är avundsjuk på alla runt omkring mig, och så är det inte. Men jag kan absolut få en känsla av att någon annan är sådär bra, ni vet? Man ser någon vid ett tillfälle i vardagen och känner ”wow”, vilken människa! Undrar om vi skulle byta liv, hur skulle det va? Har ni tänkt så någon gång?

När man sen får tillgång till en liten bit av deras verklighet genom instagram så märker man ju att deras liv är ungefär som sitt eget. Stressigt på morgonen kanske, grådassig matlåda på jobbet, mellis i farten, svett och hög puls på träningen – Jag tror inte träningen känns lättare bara för att man är vältränad? Eller? Haha.

Eller t ex skador! Även andra människor får skador! Inte bara jag – Eller du. På sista tiden har jag genom instagram sett två personer fått diagnos på diskbråck i nacken, en har problem med astma, en annan har artros i en tå, en tredje problem med rygg och x antal förkylningar. Nej. Det är inte bara jag som inte städar, som är skadad, som har dålig fantasi gällande mat och inte har fantastiskt sex varje dag. Nej sådär kan jag ju inte skriva. Mamma läser ju min blogg.

Jag älskar instagram just för det! Inte för att det är bra att andra har svårigheter i livet. GIVETVIS inte. Men för att man ser att alla andra också är mänskliga, och min egen prestationsångest lättare kan städas undan. För jag gör så gott jag kan, och det gör alla andra också. Oavsett sysselsättning och mål. Kram på er och instagramma mera!

Annonser