img_5655

Begravning av farmor igår. Har nog aldrig gråtit så mycket på en begravning förut. Jag har varit väldigt förskonad från att behöva gå på så många. Visst, alla begravningar föder ju tårar helt klart, men igår var det så otroligt mycket känslor, så starkt, och alla känslor som liksom har vilat lite under den här månaden som gått sedan farmor lämnade oss fick komma fram. Det var så vackert och fint, och prästen hade verkligen uppfattat precis på pricken hur hon var, och talade så himla fint om henne med både allvar och humor. Och efteråt, så var det sådär som man klassiskt brukar säga att det känns lättare. Inte på något sätt som att sorgen förminskas eller försvinner, men vi fick ta farväl.

Det var också så sant som han sa att alla människor vi möter och älskar ger oss minnen och glädje som lever kvar när de dör, MEN när de dör så dör också en del av oss och så måste det få vara. Det ska man inte förminska. En del av mitt hjärta dog med farmor, men jag kommer alltid att bära henne med mig. Varje gång jag går i trädgården, dricker champagne eller tittar på min pelargon (som jag fick av henne) så kommer hon att vara med mig. Jag hoppas att hon är tillsammans med Frida (hund) och hennes vän Inger nu som gick bort några månader tidigare. Åh, lilla farmor jag älskade dig så.

Har blivit lite konstig träning den här veckan. Började bra med tuff löpning i måndags, men jag fick på kvällen ont i benet, proximalt om mediala malleolen (okej förlåt, strax ovanför inre fotknölen) och jag såg benhinneinflammation, avslitna senor och stressfraktur framför mig, men så svullnade benet upp mer och mer och jag tänkte att det var en konstig benhinneinflammation. Till slut verkade det som att det var ”Tromboflebit” som är en inflammation i ven, och det är väl den teorin som vi går efter nu. Ska inte springa förrän det är borta, det gör fortfarande ont, men eftersom jag inte verkar ha någon infektion i kroppen och mår bra så går cykling och simning bra.

Idag cyklade jag 1,5 h i ett underbart vackert Östergötland, och solen som stod ganska lågt på himlen värmde fortfarande ordentligt runt klockan 18. Helt fantastisk vilken sensommar vi har nu! Jag njuter så länge det varar och tackar Gud (fast jag inte tror på gud, men skitsamma) för att jag har hittat cyklingen!!

Annonser