Jodå, klart det blev en anmälan. Och inte bara för mig! Även syrran spänner bågen, anlitar samma coach och satsar lite extra på det här träningsåret.. Kul!!!

IMG_8775.JPG

Bara för att jag var så otroligt taggad, fick hybris och bad om hård träning efter att kortet hade dragits så har träningen känns astuff den här veckan!! I måndags var det rätt nice.. massa korta sim-intervaller som ändå funkade bra, fick bra feeling där. Och ett lätt lätt litet löppass. Men i tisdags var det trainer-intervaller som jag sabbade totalt.. Fixade inte tänkt watt, brände ut mig på första, och missbedömde helt hur jag skulle genomföra dem. Valde för hög kadens än vad som passar mig med. Kanske behöver bli starkare i högre kadens? Eller så är det väl bättre att jag kör där jag är som mest effektiv? Hur som helst blev jag skittrött i benen i kombination med arg. Läs mer på min instagram om du vill 😉 mfinnved .

IMG_4611

Sen igår sprang jag på förmiddagen i progressivt tempo och avslutade den sista snabba kilometern i 4:45-tempo. En stund höll jag 4:30 men sen gick det lite uppför (svaaaaagt men det kan ju räcka), det värkte i varenda muskelfiber och när jag fick stanna var jag lyckligast i världen. Herregud. Tänk att jag gärna skulle vilja hålla det där tempot i 10 kilometer och inte bara i en kilometer…. Benen då? Ja, ännu tröttare.

På eftermiddagen skulle jag cykla långt, så jag cyklade som vanligt gamla E4:an ner mot Gränna och tillbaka. Som vanligt hann jag inte ända till Gränna på 2h, utan vände ett par km innan. Det får bli mitt mål att hinna till Gränna innan vändning =). Gick snabbare på vägen hem trots att motvinden verkligen hade mojnat och passet landade på 10,9 km och 3h 42 minuter. Benen trötta. MEN vilken eftermiddag och kväll!! Sommaren är inte riktigt slut än! Helt magiskt att kunna cykla till kl 19 och inte frysa utan känna hur vinden smeker än med ljumma vindar och att solen fortfarande ligger på. Bull- och merpausen vid Vida Vättern var riktigt fin =).

IMG_4516

Jag och Argon är kompisar igen 🙂

Idag är det simning, sista veckan i ute-50:an! Och det hade känts kul om det inte hade varit tester på schemat. Ni hör ju… Fasen så neggo jag är!!! Men jag får lite ångest när passen ser plottriga ut med massa text, och när jag ska hitta ett jämnt snabbt (för mig) tempo på en given sträcka. 100 m och 400 m är det som gäller. Jaja. Jag kan bara göra mitt bästa. Imorgon är det endast 15 min lätt jogg som väntar och sen ska jag tävla på lördag.

yr.no säger att det ska bli himla fint väder så jag ser fram emot det!! Skulle ju verkligen vara roligt om benen hinner återhämta sig och att jag kan pressa ur lite fart. Åh vad roligt det vore att avsluta säsongen lite bra! Denna första triathlonsäsong. Jag är biten. Även om jag har gnällt lite den här veckan, så älskar jag det SÅ mycket. Anledningen till gnället är ju att jag vill så himla mycket! Jag vill inte misslyckas med passen, jag vill känna att jag blir starkare och starkare, klarar den effekt som jag ”borde” och att jag utvecklas. Passet i tisdags gav mig lite dåligt självförtroende tror jag…

IMG_4544

MEN, ni ska också veta att det inte är någon negativ prestationsångest vi snackar om här. Jag kan bli förbannad i stunden efter ett ”dåligt” pass men jag är inte arg ”egentligen”. Jag värderar inte mig själv utifrån min träning. Självkänslan hos mig sitter inte i träningen, inte i kroppen, utan den finns där oavsett. självförtroendet i träningen och sporten kan väl variera men det är inget dåligt med det. Jag mår skitbra. Jag älskar detta och ni behöver inte bli oroliga om jag har själ och hjärta i det jag gör och därför har känslorna utanpå. Det är liksom bara jag som är sån… ;). Lika snabbt som jag kan bli arg så kan jag bli glad igen, och så är det med det. Jag tror att känslor är bra!

Tur att jag har ett helt år på mig att öka självförtroendet igen innan jag ska så där i Kalmar den 19 augusti 2017 inför starten! Åh jag längtar!!!

Annonser