Allvarligt… ni som säger sånt till folk. Lägg ner. Nu kanske ni tänker ”vadå, vem säger så?”, jo men det gör folk! Tyvärr oftast män tror jag… Hela vårt samhälle är ju ätstört, och knasigt och det är en himla press på oss alla. Hur man ska vara, hur man ska se ut, osv. Både killar och tjejer. Killar ska vara långa (såklart över 1,80) och muskulösa, och tjejer ska helst vara korta (eller i alla fall UNDER 1,80 Såklart, kan ju INTE vara längre än killen, obs obs), och smala.

Och gällande idrott så är det väl ännu värre. För när man snackar idrott är det som att det helt plötsligt blir okej och fritt fram att diskutera folks vikt, utseende, fettprocent och muskelmassa hit och dit.

Alla föds vi med olika gener och olika förutsättningar. En del tycks vara födda till att springa, hoppa högt eller cykla fort. Så är det. Man är olika. Men därmed inte sagt att man inte kan lära sig saker hyfsat bra utan att ha en otrolig medfödd talang eller kroppssammansättning för det! Beroende på vad ens förutsättningar är från början måste man kanske träna eller leva på olika sätt för att lyckas, hålla sig frisk, skadefri och få resultat såklart. Men alla måste väl inte vinna OS, eller SM heller för den delen?

Kan man inte vara en ambitiös motionär utan att behöva tänka ”nej men oj, vad tänker folk nu.. kan jag verkligen ha coach, kan jag ha höga mål, kan jag vilja tävla? Jag ser ju inte ut som en triathlet…”. Eller löpare, eller cyklist, eller crissfittjej, eller dansare, eller what ever…

Bör vi då träna det vi tycker är roligt eller det vi borde med tanke på vår medfödda fysik? Självklart ska man göra det man tycker är kul! Alla som ev har en åsikt om det kan ta och stoppa upp den i röven rent utsagt. Så, nu har jag sagt det.

Jag fick höra från en vän för ett tag sedan att ”va, tränar du mest kondition nu…? Är inte det svårt… jag menar.. du är ju en rätt stor tjej”. Jag fick också höra från en läkare igår att jag nog fick mina stressfrakturer för att jag är stor. Okej han menade nog inte tjock. Utan lång och sådär. Jag vet att jag är lång, och att jag knappast ser ut som en kenyan och har den där typiska löparkroppen. Han har kanske rätt. Min fot kanske inte håller. Men fan. Jo. Jag tror visst att den kan göra det. Med smart träning. Jag hoppas SÅ att han har fel och att jag har rätt!

Men hur ska man känna sig när man får höra det där? Jag är så sjukt trött på att behöva känna mig stor när jag är helt jävla normal!

Det blir ju omöjligt att inte skruva på sig lite i stolen där på undersökningsrummet. Se ner lite på magen… är det den där lilla valken som blir när jag sitter, som han tänker på? Är det armarna som ser biffiga ut… fan… jacka och mjukisbyxor… Hur fet ser jag egentligen ut? Allt det där rör sig i hjärnan innan jag slår bort tankarna… Va fan. Jag ÄR ju inte ens tjock. Jag vill inte behöva sitta i en stol och undra om jag uppfattas som det. Nej tack.

Nu tror jag att den här läkaren menade väl. Förutom det gillade jag honom. Han verkade engagerad och duktig. Han menade nog bara att mitt skelett nog helt enkelt av någon oförklarlig anledning inte har hållit för den belastning jag har utsatt det för, och därför måste vara försiktig, träna smart och bygga up starka fötter. Men hade han inte kunnat uttrycka det på ett smartare sätt? Jag mår bra och är stark i mitt psyke nu, För bara ett år sedan hade det inte varit lika enkelt att slå bort.

Jag läste på Emma Igelströms instagram nu i juni att en man till henne hade sagt ”Men du, är du inte både lite för stor och lång för att köra långdistanslopp?”.

Jag läste på Petra Månströms blogg att hon kände igen sig i det där. Hon skriver såhär ”Jag har också fått höra bakom ryggen i startfållor/i kommentarsfält och rakt i ansiktet från ”folk” att jag nog inte har löparkropp. Att jag inte borde träna så mycket styrketräning, för det gör mig ”tung och långsam”. Och så vidare och så vidare.”

Annie Thorén berättade i en podcast och i sin blogg att det var vanligt att folk googlade hennes vikt. Men va fan!? Varför?

Jag blir så j-ä-v-l-a trött! Låt oss va?!

Om vi älskar det vi gör? Varför ska någon bry sig? Lägga sig i? Varför ska jag köra styrketräning bara för att en man tycker att jag verkar ha lätt att bygga muskler? Varför ska Emma och Petra inte göra det de vill för att någon man tycker att de ser ut på ett visst sätt? Jag kan btw inte över huvud taget förstå vad som är problemet.

KANSKE finns det en poäng med att välja sport efter sin kropp om man satsar på att vinna de största proffsklasserna. Om man vill vara i den yttersta eliten. Då kanske man måste ha alla fysiska förutsättningar, talang, massor av träning och en smula tur. Men annars? Nej.

LÄGG NER! Låt oss va!

unnamed

Bikinins dag idag för övrigt. Hyllade den lite genom att gå och simma utan våtdräkt. Varmt i vattnet och kallt när jag gick upp. Tycker kanske inte att jag ser så ”stor” ut på den här bilden, men visst borde jag kanske sluta triathlon-leka och börja lyfta vikter istället. Haha. Som om.