En gång sa nån ”Vatten är så skönt. Viktlöst. Snällt”. Och jag svarade ”SNÄLLT?! Tror det är olika vatten i Sthlm och här”… Då kändes det svårt, hopplöst och jobbigt. När coach Adam skickade träningsplaneringen till mig innehållandes 20 st 100-metersintervaller så önskade jag att jag hade känt honom bättre och bott närmare så jag hade kunnat slå honom.

Jag har inte alls hett temperament förresten…

Nej men skämt å sido. Det kändes SÅ svårt. 100 meter var ju 4 längder. 4 längder kändes långt. Inte i meter kanske, men just att det var 4 stycken. Tre gånger skulle det vändas och laddas om. Och då hade man bara klarat av en enda intervall. Tufft. Och sådär har det känts med simningen. Jobbigt, svårt. Har inte haft grepp på vad jag har gjort liksom…

IMG_6906

Sedan har det gått lite bättre. Simpassen har varit ganska snälla, och jag har försökt släppa pressen med tider. Det är ju aldrig coachen som har satt någon press på mig. Det är ju helt och hållet jag själv. Men i alla fall… Sedan jag simmat mer ute, mer med våtdräkt och framför allt efter swimrunnet så har det hänt något!

Självförtroende kanske det kallas? Jag har märkt att jag ju kommer framåt i öppet vatten! Jag står inte still och trampar vatten, jag sjunker inte och jag drunknar inte. Det är ju bara att simma!

img_9883

Så idag gick jag ner i bassängen med inställningen att det skulle bli gött. Tomt i bassängen, lite mulet och regn i luften men uppehåll just då. Våtdräkten på och ingen stress. En och en halv timme innan stängning, och det skulle jag väl hinna dagens 2600 m på!?

300 meter insim, sedan 4 varv med 5*100 meter hårt men kontrollerat och avsluta med 4*50 meter maxning. 100 meter avbad. Jag började simma och tänkte att det kommer kännas långt. Men tänkte också, ”en längd i taget så tuggar jag mig igenom metrarna”… Jag simmade på och märkte att längderna inte tog så lång tid. Eller… de tog nog precis lika lång tid som vanligt, men de kändes liksom enkla. Jag gled igenom vattnet, och vattnet kändes mjukt, snällt. Viktlöst. 

Helt plötligt var alla längderna gjorda och jag stängde av klockan på 59:20. 2600 meter under en timme. Ah men va fasen. Det är jag faktiskt nöjd med! Är stolt över att jag för 4 månader sedan inte kunde simma en längd utan att halvt drunkna, och nu ta mig igenom ett (kort) swimrunlopp och simma ett 2600 meters intervallpass under en timme. Det kanske kan bli ett triathlon framöver i alla fall ;).

IMG_5292

Nästa gång jag åker till Playitas ska jag banne mig simma också!!!

Annonser