Visst känner du igen dig i nedan bilder, om du är lite träningsgalen? Såklart gäller det inte löpning för alla, men det man tycker om och inte får… Man får ju panik! Har man en bra rehabplan, och har man inget specifikt mål man verkligen vill göra, så går det ju an… Men om ens skada skulle förstöra något man verkligen vill. Ja då är det inte roligt…

ÅNGALOPPET liksom!
Inget får ta bort det från min plan! Det räcker med Göteborgsvarvet och Crossfittävlingen!

3d6fb9e2634cf8fb2cf4bd5569cd5ec1

2623d4bdf0f8a6e1bacf09baa28f80f3

c1523f06f540441139c3bda783aeed49ecardIMG_3366

Jag var så glad när jag fick börja springa igen… och sen kände jag något i foten och blev så himla rädd. Några dagar gick, det försvann inte, och rädslan lamslog mig. Tittade i gamla skolpapper, böcker, google (jävla google) och blev till slut övertygad om att jag höll på att utveckla plantar fasciit (hälsporre), vilket betyder LÅNG rehab. Coachen försökte lugna mig, och lyckades nästan..

Fick i alla fall idag en tid hos min sjukgymnast, han var väl tvungen, förstod ju att paniken var nära… ;). Hur som helst så klämde, bände och kände, tryckte, drog, hamrade, sträckte och ja… testade allt som bara gick på min lilla fot och jag låg där på britsen och insåg ”nej… det gör inte ont”! Lyckan och lättnaden var total! Från att nästan ha gråtit av rädsla så grät jag nästan av glädje.

Men vad är det då som känns? Ja.. vem vet. Men så länge det är så svagt som det är och sålänge det inte blir värre så får det väl vara som det är. Förmodligen kan det faktiskt vara musklerna som är spända och svaga och ja.. foten är ju uppenbarligen svag. Jag ska minsann träna upp den (dem, höger kommer inte undan).

Men jag är lugnare nu. Ibland ler verkligen livet mot en!

Annonser