Jag brukar säga att jag inte gillar hösten, men det är inte sant. Jag älskar den friska luften och de vackra färgerna. Det är underbart. Det jag inte gillar är ju att man kommer närmare och närmare vintern. Men det är ju inte höstens fel.

Träningen är värdigt ostrukturerad just nu… Mycket pga att jag inte har kommit igång ordentligt efter min långa ”förkylning”. Det känns som att det hela tiden går två steg fram, och ett tillbaka. Jag känner mig frisk 3-4 dagar och sedan sjuk igen 3-4 dagar och så håller det på. Det gör mig galen. Jag vet inte om jag känner efter för mycket, eller om jag känner rätt. Samtidigt avskyr jag uttryck som att ”du känner efter för mycket”. För det är ju omöjligt att ”inte” känna. Man märker ju hela tiden hur man mår.

Jaja… Jag håller på med min crawlkurs och jag kämpar på. Men det är svårt. Ena gången känns det bra, sedan nästa längd tappar jag allt. Ibland känns det jättelätt att andas och ibland kommer jag inte över ytan alls utan sväljer massa vatten. Men vem har sagt att det ska vara enkelt? Om jag aldrig har crawlat på 28 år, så kan jag ju inte förvänta mig att jag ska lära mig på ett par veckor. Hoppas dock att jag lär mig lite tills nästa sommar! Då vill jag kunna vara med i minitri i alla fall!

Vi får se hur det går =)

Annonser