Alltså jag är verkligen glad för er skull… ni som finner kärleken på någon av de dejtingsidor- eller appar som finns. Men hur fasen bär ni er åt?

Jag kan inte hjälpa det. Jag kan inte låta bli att bli medlem, och att ladda hem de där jäkla apparna… HP, tinder (alltså ja – ytlighet är kul ibland), m fl. För let´s face it. Det är ett lite roligt tidsfördriv, och det kanske t o m är så att det ger en liten bekräftelseboost på samma sätt som många likes på en bild.

(Även om ingen erkänner det…)

Men att använda det på ett seriöst sätt för att verkligen hitta någon att dejta på riktigt? Jag vet inte hur ni bär er åt!

Jag vet inte varför, men så fort jag loggar in så känner jag en slags panik. Det är som att mitt undermedvetna tror att jag ska bli fastbunden och ivägdragen till kyrkan bara jag svarar på ett meddelande (Haha vilket skämt fröken Finnved, skärpning!), eller så ser jag en köttmarknad framför mig. Ni vet… samma känsla som kvart i tre på Harrys, fast du är nykter. Du vet DEN känslan. Får inte ni det?

Dessa meddelanden som följer är ett litet axplock och gör ju inte direkt att jag ändrar uppfattning:

Killen som måste visa att han blir lack när han inte fått svar?

Screenshot_2014-12-11-19-24-48

Eller Killen som känner att han måste berätta för mig hur jag ska fixa håret?

Screenshot_2014-12-11-23-32-08

Eller denna nedan? Förlåt för att jag, JA, ville vara trevlig/artig whatever? Jag kanske skulle skrivit något mer, eller inte skrivit alls? Eller jag vet inte men – kom igen!!

Screenshot_2014-12-11-23-29-49

Screenshot_2014-12-11-23-29-54

Ytterliggare en som var tvungen att lägga sig i mitt val av bild?

IMG_20141211_233456

Nej.. I’m sorry… men Det är nog inget för mig mer än ett tidsfördriv.

Annonser