Golf verkar vara en sån där sport när man aldrig någonsin blir nöjd. Idag spelade jag egentligen ganska bra, med mina mått mätt. Men är jag nöjd? Icke. För att jag vet att jag kan bättre. Fast kanske inte? Eller jo.

Första 9 gick jag på mitt handikap. Och även om det inte är den nivån jag vill vara på, så är ju ändå det så bra som min bästa runda är. Så det är väl inte så tokigt. Jag har ju cokså den egenskapen att göra bort mig på ett par hål, och få 3-4 poäng på övriga. Så det känns ju som att jag skulle kunna skrapa ihop ngr fler poäng bara av att inte missa åt helvete. 

Idag är jag glad för många fina långa slag, och många fina långa utslag. Det svåraste närspelet märker jag är sådär 40 meter. Använder gärna sandwedgen där men har liksom ingen kontroll. Kan bli lysande, men kan lika gärna inte bli det. Måste träna in något säkert slag ed någon klubba. Nu blir jag så nervös för att jag eg inte har en aning om hur hårt jag ska slå/hur lång baksving etc. Och då blir det ju inget bra såklart.

Underbart väder var det idag i alla fall och som sagt, det var mkt bra i rundan. Så jag får väl vara glad för det som var bra helt enkelt!

Annonser